Astrids Stjärnor

1971

Hujedamej sånt barn, suckar pigan Lina allt som oftast. Och Emils pappa Anton, han ropar så det skallar över hela Katthult: “EEEEEMIIIIIIIIL!!!”. Då vet alla att Emil är på väg in i snickerboa igen, men för vilken gång i ordningen är det omöjligt att räkna ut. Det är nämligen i snickerboa Emil låser in sig när han gjort något hyss, och det händer ganska ofta. Det finurliga med snickerboa är att den har två haspar – en på insidan så att pappa Anton inte kan komma in, och en på utsidan så att Emil inte kan komma ut förrrän pappa lugnat ner sig. Inne i snickerboa finns fullt med snidade träfigurer, nästan hundra stycken. När den hundrade gubben är färdig ska Emil ha kalas. Men bara för Alfred, drängen som är Emils bäste vän. Och som Lina kastar trånande blickar efter…

Sommar som höst och vår som vinter är det fullt ståhej i Lönneberga. På sommaren går det väldigt bra att hissa upp lillasyster Ida i flaggstången så att hon ska kunna se ända till Mariannelund. Och på vintern – när mamma och pappa är på julkalas – kan man själv ordna fest för hjonen från fattigstugan. Och fånga den snåla och elaka Kommandoran i egenhändigt gjord vargfälla…

Annat om filmen

Inför inspelningen av den första filmen hittade man efter mycket sökande en bra gård i Gibberyd, som skulle fungera som inspelningsplats och som dessutom låg i Småland! Fast innan den var klar att användas fick man bygga om en del. Bland annat fick ett proppskåp kamoufleras som björkstam, staketet av plast bytas ut till gammaldags gärdesgård och en snickarbod byggas. Alla boende i trakten var mycket hjälpsamma när det gällde att hitta passande rekvisita i form av sekretärer, fotogenlampor, väggbonader, harvar, paraplyer och annat.

Att regissera djur brukar ofta vara svårt och här var det både hästar, kor, höns och grisar som skulle instrueras. Allan Edwall som spelar Emils pappa visade sig ha god hand med kor. Hönor kunde hypnotiseras så att de låg helt stilla och Griseknoen hade fått träning av en expert. Som liten kulting sattes han i skola hos djurdressören Ernst Schnack och lärde sig vingla, räkna till tre, låtsas bli full och komma när man ropade.

”Hej Knoen!” sa Jan Ohlsson, dvs Emil, och då kom knoen.

Emilfilmen är den enda som Astrid själv deltagit i som statist, hon förekommer iförd röd sjal som bondmora på Vimmerby marknad.

1970

Ända från Söderhavet kommer en dag en flaskpost till Pippi. Flaskan innehåller ett meddelande från Pippis pappa, kapten Långstrump, som fångats av sjörövare och nu ber sin starka dotter om hjälp.
Pippi tvekar förstås inte en sekund. Tillsammans med Tommy och Annika ger hon sig iväg mot Söderhavet för att rädda sin pappa. Men det är många faror som lurar på vägen och ännu farligare blir det när de kommer fram till Porte Piluse, platsen där sjörövarna härskar.

1970

Tommy och Annika är trötta på mammas evinnerliga tjat, så de beslutar sig för att rymma hemifrån. Men att rymma utan Pippi är inte roligt så Pippi får följa med!
Pippi, hon vet hur man upplever skojiga äventyr. Hon kan cykla utan hjul och hon kan köra bil med fötterna. Inte är hon rädd för någonting heller. Varken att åka tunna utför ett vattenfall eller möta en ilsken tjur. Och när Pippi är riktigt i form, då går hon på lina mellan två hus. Rakt över gatan, medan halva staden tittar på med hjärtat i halsgropen.

1969

Det dröjde ett tag efter den första Pippi-filmen 1949 innan det var dags igen att göra ett nytt försök. Det fanns bland annat ekonomiska orsaker till detta, filmen förväntades bli ganska dyr och inte förrän man hittade en tysk medfinansiär kunde projektet bli verklighet. 1967 påbörjades i alla fall planeringsarbetet och själva inspelningarna av TV-serien Här kommer Pippi Långstrump inleddes 1968.

När Inger Nilsson klev in genom dörrarna till studion för provfilmning blev det genast klart att hon passade perfekt för rollen, hon såg ut som Pippi och kunde dessutom röra sig framför kameran. Att hitta inspelningsplatser till Pippi-filmen var dock inte det lättaste. När det var en månad kvar till första tagning saknades både stad, Villa Villekulla, en apa och en häst.

I boken heter Pippis häst bara ”hästen”. Det var Pippi, dvs Inger Nilsson, som myntade smeknamnet ”Lilla Gubben” när hon hade gett honom pepparkakor, klappade honom och sa: ”ja, du, lilla gubben”. Sedan fick han heta det.

Den delvis tyska finansieringen gjorde att man var tvungen att använda även tyska skådespelare, som sedan fick dubbas till svenska i efterhand. Fröken Prysselius fanns inte med i böckerna utan skrevs till av Astrid för filmens räkning, spelades av en tysk skådespelerska som sydde upp sin egen dräkt och inte var helt nykter vid inspelningarna. Även tjuvarna spelades av tyska skådespelare som var lite missnöjda med att Olle Hellbom brydde sig mest om barnen och struntade i de vuxna.

Alla Pippi-filmer är inspelade på Gotland och i stort sett hela ön användes som inspelningsplats, bland annat filmades många exteriörer inne i gamla Visby. Godisaffären var i Fiskargränd, klädbutiken fanns på St Hansgatan och de säckklädda barnen som sjunger för pengar befann sig på Hästgatan.

Pippiserien började visas i TV den 8 februari 1969 och fick genast en stor publik. Tre miljoner tittare följde serien i de 13 veckor den visades och i juni bestämdes det att en långfilm skulle spelas in. I juli skulle de första bilderna tas. Astrid skrev ihop ett manus vars utgångspunkt var de kapitel ur boken som ännu inte utnyttjats i TV-filmen och i samarbete med Olle Hellbom växte filmen fram, som spelades in både i Jugoslavien, på Barbados och i Vaxholm.

1967

Det är sommar på Saltkråkan igen, en sommar som visar sig bli ovanligt spännande och händelserik. Skrållan har hunnit bli fyra år och ska få en lillebror. Därför har farbror Melker följt med Malin till sjukhuset i staden och Skrållan och Pelle ska vara hos tant Greta på Harskär tills lillebror är född. Och om Skrållan och Pelle ska ut och fara så måste ju Tjorven, Stina och Båtsman följa med! På Harskär bor ingen mer än tant Greta och när barnen kommer fram visar det sig att tant Greta brutit benet och också blivit tvungen att åka till sjukhuset. Telefonen är trasig och båten till Saltkråkan stannar på Harskär bara om man ber kaptenen om det i förväg. Det blir till att låna tant Gretas båt och sätta kurs tillbaka mot Saltkråkan. Det är bara det att bensinen inte räcker ända fram. Och inte finns det några åror ombord heller. Som tur är tar bensinen slut precis utanför Kråkskär och där kan barnen ta sig iland. Väl iland binder Skrållan fast båten så bra att den snart flyter iväg till havs.

Till Kråkskär har också smugglarna Knorrhane och Ruskprick tagit sin tillflykt. Här ska de gömma sina smuggelcigaretter för att komma tillbaka och hämta dem senare. Men Skrållan har passat på att binda fast deras båt också. Det här blir ett äventyr som sent ska glömmas! Skrållan, Tjorven, Pelle, Stina och Båtsman skeppsbrutna på en öde ö tillsammans med ett par läskiga smugglare! Fast smugglarna tycker också att det är lite läskigt, särskilt verkar Båtsman väldigt läskig och hemskt, hemskt farlig...

Skrållan, Ruskprick och Knorrhane är regisserad av Olle Hellbom och i rollerna som Knorrhane och Ruskprick syns Tage Danielsson och Hans Alfredson.

1966

Den bästa present farbror Melker någonsin fått är klockan han fick på sin 50-års dag. Pelles bästa present är hunden Jum-Jum och Tjorvens är förstås Båtsman. Och den bästa present Malin fått var när farbror Melker gav henne en lekdag när hon fyllde fem år. En hel dag fylld av bara lek och upptåg! En sådan dag vill Pelle också ha, och Melker är inte särskilt svår att övertala...Iväg bär det till Döda Viken där den gamla galeasen Albertina ligger. Här ska två hemska sjörövarband strida om Mysak - världens största diamant! Albertina blir högkvarter åt Hajarna som leds av den fruktade sjörövaren Tigerhajen - ruskigt lik Tjorven om man tittar efter noga. Fienden Hökarna leds av Slaghöken som faktiskt är en aning lik farbror Melker. Badar med kläderna på gör Slaghöken också, precis som farbror Melker brukar göra...

"Den som sig i leken giver, blöt om hela kroppen bliver" är dagens motto.
Fast den här dagen är det inte bara farbror Melker som blir blöt, det ser en alldeles extra farlig liten Hök till, nämligen Skrållan som när slaget är över står som ensam segrare. Och så finns det de som inte ens givit sig in i leken men som ändå blir blöta, som fiskare Westerman som verkar vara i vägen precis överallt...

Men lekdagen håller på att sluta i bedrövelse när farbror Melkers fina klocka är försvunnen. Tjuvgubben Westerman måste ha tagit den tror Pelle, Stina och Tjorven, men Skrållan, hon kommer på vem den riktiga tjuven är...

Tjorven och Mysak är en berättelse av Astrid Lindgren. För filmens regi svarar Olle Hellbom och Olle Nordemar har producerat.

1964

Astrid hade hamnat i skärgården genom svärföräldrarnas inköp av sommarhus och detta ställe blev en av hennes absoluta favoritplatser, där hon tillbringade varje sommar så länge hon levde. Hon älskade skärgården och sommaridyllen där ute.

”Saltkråkan” var från början namnet på familjen Lindgrens segelbåt och fick sedan även bli namnet på den TV-serie som Olle Hellbom och Olle Nordemar tjatade sig till. Efter att ha haft sommarställe i skärgården i 30 år, tyckte Astrid att hon kände miljön tillräckligt väl för att skriva om den. Det är den enda av hennes berättelser som skrevs direkt för TV. Maria Johansson som Tjorven utsågs till Sveriges största TV-personlighet, Torsten Lilliecrona som Melker till bästa manliga skådis och serien till årets bästa TV-program 1964.

Bullerbyn är en liten, liten by i Småland. Där ligger tre gårdar. I Mellangården bor Lisa med sina bröder Lasse och Bosse. I Norrgården bor systrarna Britta och Anna. Och i Sörgården bor Olle. Ja, och så Kerstin förstås, Olles lillasyster. Fler barn finns det inte i Bullerbyn, men det räcker…

Alla vi barn i Bullerbyn är en svensk tv-serie inspelad 1960, och visad för första gången på tv 1962. För regin svarade Olle Hellbom. Manuskriptet skrevs av Astrid Lindgren, efter hennes trilogi om barnen i Bullerbyn, utgiven 1946-1952. Fotograf var Stig Hallgren. Musiken skrevs och framfördes av Charles Redland. Serien saknar helt synkronljud, handlingen berättas istället av barnen i voice-over.

Serien visades även redigerad till två långfilmer för biografvisning. Alla vi barn i Bullerbyn, som fick premiär på 1960, och Bara roligt i Bullerbyn med premiäråret 1961.

Serien är inspelad i Veda på Väddö, ca. tre kilometer nordost om Älmstas centrum samt i Österlisa, Länna församling i Norrtälje kommun där bland annat affären låg.

1956

Allt vad det lilla Västanvik rymmer av äventyrlighet finns på Lusknäckarmalmen, stadens urgamla marknadsplats. Hit kommer Rasmus och Pontus en onsdagskväll för att se den världsberömde svärdslukaren Alfredo. Av misstag råkar de få höra om planerna på en silverstöld som ska ske i den lilla staden där de bor. När så Toker, som fått stanna hemma, tröttnat på det och kommer skumpande på sina korta små ben rakt in i händelsernas centrum börjar äventyret på allvar.

Hur många av alla kära AL-fans har sett den engelska versionen av Pippi Långstrump? Dom som inte har sett den har verkligen missat nåt.
Jag och min syster hyrde den för många år sen på Film centralen i Skoghall, den var dock dubbad till svenska tror jag men såå bra! Vi blev kära i den direkt.
Hela filmen finns uppdelad i parter på youtube med engelsk tal, dock ingen text, men den är ändå lätt att förstå då den liknar dom svenska mycket. http://www.youtube.com/watch?v=M9s1-mn50o4&feature=related (klippen går inte att bädda in). Kolla in den och berätta gärna sedan vad du tycker :)

Alla vi barn i Bullerbyn!



Handling
Handlingen utspelar sig i Småland, där vi får följa Anna, Lisa, Britta, Bosse, Lasse och Olle under ett sommarlov i slutet av 20-talet. Vi får vara med om allt mellan kräftfiske och rovgallring, nätter på höskullen och nattliga äventyr på spaning efter Näcken. Astrid Lindgren skrev böckerna med hjälp av sina egna minnen och säger att hon själv var lite av ett Bullerby-barn.

Om filmen
Filmen premiärvisades 6 december 1986 på biografer över hela landet. Som förlaga låg Astrid Lindgrens barnböcker Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Bara roligt i Bullerbyn. 1987 kom filmens uppföljare Mer om oss barn i Bullerbyn och 1989 klipptes de bägge filmerna om till en TV-serie i sju avsnitt, där 1986 års film motsvarar de fyra första avsnitten: "När sommaren kommer till Bullerbyn", "Vi har en elak skomakare", "Midsommar i Bullerbyn" och "När vi fångar kräftor". Filmen är inspelad i Sevedstorp, cirka en mil söder om Vimmerby.

Astrid Lindgren stod helt själv för manuset.


Mer om oss barn i Bullerbyn!



Handling
Sommaren är slut och det innebär både att skolan börjar igen och att det är dags att tröska, plöja och slakta. Tiden går fort och snart så står julen för dörren, med pyssel, bak och skinkkokning. På julafton blir det stor fest hos moster Jenny, och Lasse skrämmer slag på de andra när han går genom isen. Sedan blir det nyår, och snart är det vår igen - med aprilskämt, påsk och allt annat som det innebär. Och så får Lisa en egen lammunge.

Om filmen
Filmen premiärvisades 5 september 1987 på biografer över hela landet. Som förlaga låg Astrid Lindgrens barnböcker Alla vi barn i Bullerbyn, Mera om oss barn i Bullerbyn och Bara roligt i Bullerbyn. Denna film var den sista långfilmen som Astrid Lindgren skrev manus till. Efter denna skrev hon ännu ett par kortfilmer. 1986 hade Alla vi barn i Bullerbyn haft premiär och 1989 klipptes de bägge filmerna om till en TV-serie i sju avsnitt med några extrascener, där Mer om oss barn i Bullerbyn motsvarar de tre sista avsnitten: "Jul och nyår... då har vi roligt!", "Åh, vad det är härligt om våren!" och "Anna och jag tänker bli barnsköterskor... kanske".